Ledeordet för agil metod är snabbhet och effektivitet. Utveckla eller anpassa snabbt och leverera ofta.

Det här innebär att resultatet levereras i form av delresultatet i form av en snabb iterationer (utvecklingscykler), stäms av och justeras i en nästa iterationer för att fortsätta i en ytterligare. Iterationerna hålls korta och det är aldrig långt till levererbart resultat. Förväntningar och målbilder kan jämkas kontinuerligt.

Modellen förutsätter att projektet är bemannat med rätt kompetens och har behörighet att fatta beslut på stående fot. Kunskapsåterföring är inbyggd i modellen, det vi lär oss i en iteration läggs till grund i nästa och vi bygger ny kunskap gemensamt allt eftersom arbetet fortskrider.

Open Source applikationer inklusive Joomla och Drupal har karaktären av lagerprodukter, de finns där och fungerar i allmänhet bra för sitt syfte. Det innebär att de lämpar sig mycket bra för agilt projektarbete. Med detta följer dock att vi tar produkterna som de är, i befintligt skick, för att i först senare skede genomföra eventuella anpassningar eller förändringar om vinsterna motiverar det. Det är alltså ingen mening med att förändra eller bygga om dom från början och tro att vi skall kunna behålla kostnadsvinsterna.

Agil metod fungerar alldeles utmärkt för själva framtagandet av systemet (den tekniska aktiviteteten). Däremot lämpar den sig illa för införandet i organisation, dvs hur vi implementerar det nya systemet. Där fyller ett RUP-betonat förhållningssätt en ovärderlig funktion med dess genomlysningar och konsekvensbensbeskrivningar. Ett lyckat projekt handlar således inte om agil utveckling eller RUP, utan om en kombinations av dessa.